Bygglov

 

Vi gör era handlingar för bygglov!

Exempel på utredningsskiss:skiss

Ritningarna utförs i CAD och levereras i PDF.

Exempel på bygglovsritning:bygglov

Överskådliga 3D-modeller för granskning och samordning.bygglov3D

Typisk arbetsgång:

  1. Första mötet  bestäms vad som skall göras av vem.
  2. Orderbekräftelse eller offert.
  3. Underlag tas fram: Ex: mått och bilder, kartunderlag.
  4. Skiss och utredningsarbete i samarbete med kund.
  5. Förhandskopia till er för godkännande.
  6. Bygglovsritningar lämnas in.

Relationshandlingar

Vi återanvänder gamla fina ritningar när vi gör nya.

Exempel på gammal fin ritning.gammalfin

Indexerar och publicerar befintliga handlingar för bygg och förvaltning.
Exempel på arkivritning

Underlaget kan komma i från Stadsbyggnadskontorets arkiv, förvaltarens egna kopior eller någon byggkonsult som sparat.

Vi ombesörjer digitalisering, skriver en handlingsförteckning och lägger ut dom i ett bibliotek på hemsidan, med eller utan lösenordsskydd.

Det blir då mycket enklare att distribuera underlag vid anbudsinfordran o d. man skickar bara en länk och slipper kostnader för kopiering och bud. Alla behöriga kan lätt komma åt aktuellt underlag som är samlat på ett ställe.

Monterar befintliga handlingar i CAD för skalriktig plottning i önskat format.
Exempel på arkivritning monterad i CAD

Man får då allt i enhetligt, mätbart format, oftast A1 som skrivs ut i halvskalan A3 och pärmas. Det är ett behändigt och överskådligt underlag för ex. avvikelsenotering och uppmätningsunderlag inför framställning av relationshandlingar.

Fördelen är att man får ett digitalt underlag där man fortlöpande kan notera förändringar och distribuera som PDF eller papperskopia. Senare när man har budget gör man relationshandlingar i CAD, oftast i samband med någon entreprenad.

Gör konventionella ritningar med enkel vektorgrafik.
Exempel på måttriktig CAD ritad på scannad pappersritning, perfekt som uppmätningsunderlag.

I bland vill man ha en digital ritning som bara är linjer och text och ser precis ut som papperskopian. Vid sådana tillfällen kan vi leverera i exempelvis AutoCad 2000- 2007 som dom flesta kan hantera. Det kan ex. vara en entreprenör som skall göra en enkel relation på sin rörentreprenad och vill ha en A-handling att rita på.

Bygger datamodeller för extraktion av ritningar, bilder, tabeller & listor.
Exempel på förteckningsritning genererad ur 3D-modell.

3D modellen
Exempel på enkel skärmdump från samma 3D-modell.3D-dump

I andra fall behöver man åskådliggöra ett projekt ur många olika vinklar, då är lösningen en modell över byggnaden. Grundprincipen är att man sätter in byggnadsdelar försedda med egenskaper ex. material, i en modell.

Sen tar man ut ritningar, bilder & listor (exempelvis i Excel) i den omfattning som man behöver. Ändras modellen så ändras ritningar, bilder & listor.

Det kan ex. vara en förvaltare eller bostadsrättsförening som behöver illustrera hur fastigheten nyttjas eller räkna ytor & volymer. Eller en VVS-konsult som vill ha en modell över byggnaden för att kontrollera att deras anläggning inte kolliderar med husdelar.

 

Lägenhetsillustrationer

Lägenhetsillustrationer till web och förvaltning.

Med vår metod får ni en bild för internet och en A3-pdf i skala för förvaltningen samt våningsplanen.

Standardformaten är bitmap (.jpg), .pdf samt CAD (.dwg).

Valda data ur lägenhetsregister kan sättas in automatiskt på bild och eller ritning.

Exempel på .jpg för web. Klicka för att öppna förvaltningsritningen i .pdf

Ritningsutsnitt över helt våningsplan:

Modeller

Modeller för förvaltning och illustrationer.

Till perspektiv för orientering och beslutsunderlag, eller som interaktiv 3D-modell.

Projektering

Samordnar & projekterar.

Miljön är AutoCAD Architecture subscription. Vid projektering samplottar och publicerar vi konsultgruppens handlingar. Vid behov görs koordinatmåttsättning med attribut länkade till tabell för utsättning.
Exempel på samplot.

Finns höjdkurvor kan man studera hur byggnaderna förhåller sig till topografin.
Exempel på utredningsskiss i beräkningsbar CAD-model av hur byggnad och stödmurar skär berg.

Arkivering

Arkivering

Tankar och noter inför ett uppdrag.

Arbetsdokument:

Består av allt i från plastfilm, datafiler som ganska exakt liknar originalen (ex PDF) till komplexa sammansatta system som skapar original via rapporter (ex CAD ).

En del låter sig inte arkiveras i befintlig form då det krävs att verktygen för bearbetning och utskrift också sparas. Däremot kan detta arkiveras i klump som arbetsunderlag för att återanvändas, de bör då indexeras som underlag inte original.

Original:

  • Originaldokumenten består av ritningar, bilder, förteckningar/listor och beskrivningar.
  • Juridiskt dokument är den kopia som byggaren använder.
  • Original är något som exakt kan replikera detta dokument.
  • Det finns bara ett original annars uppstår avvikelser.

När man bestämmer format för original kan man ansluta sig till en arkivstandard typ CALS och konvertera allt dit, då får man en hög beständighet på arkivet men mycket hantering.

Alternativet är att man använder det vanligast förekommande formatet, det kan vara TIFF  eller PDF. Undantaget är avancerade arkivsystem som hämtar information ur text eller attribut i dokumentfilen, där arkiveras propetära format för ex CAD eller ordbehandling.

Varje originaldokument bör vara en egen fil för att underlätta indexering, flersidiga dokument helst i en fil.

Filformat:

Några mer allmängiltiga filformat som man stöter på vid arkivering:

  • CALS (.cal) ett öppet format som tagits fram av USAs försvarsmakt.
  • TIFF (.tif) skapat av Aldus och Microsoft, det förekommer i ett otal varianter.
  • PDF (.pdf) är Adobes och har blivit defaktostandard, stödjer numera även 3D.
  • JPG (.jpg) är framtaget av Joint Photographic Experts Group och vanligaste fotoformatet. Det är bildförstörande vid komprimering.
  • PLT (.plt) HPGL (Hewlett-Packard Graphics Language) maskinspecifikt plotterformat som ersatts av granskningsbara formatet PDF.
  • XML (.xml) Märkspråk som en del program använder som styrfiler ex AutoCadArchitecture.
  • IFC (.ifc) öppet format som skapats av buildingSMART (International Alliance for Interoperability, IAI).

Dessutom har vi en uppsjö arbetsdokument för resp applikation ex:

  • Olika CAD-program: .dwg .dxf .dwf .gdl .pln .mod .pla .rvt .rfa
  • Microsofts text, kalkyl och presentationsprogram: .doc .docx .xls .xlsx .txt .ppt .pptx
  • Adobes olika bildprogram: .psd .pdd .indd .dng
  • Samt gratis & centralt driftade kontorsprogram ex. google documents.

Arkiveringen:

Original arkiverades förr i 10 år av konsulten (Detta har ändrats, i nya bestämmelser för konsultbranschen försvinner kravet). Stadsbyggnadskontoren har oftast arkiverat bygglovpliktiga arkitekthandlingar och tidigare även VVS, oftast i TIF eller/och på microfiche. Oftast har man svartvita rasterfiler som original eftersom de förändras/påverkas minst av filläsare och utskriftsteknik.

Original för arkivering bör vara i ett öppet och standardiserat format för att garantera framtida åtkomst. I praktiken förlitar man sig ofta på TIF, PDF och ev JPG som har blivit defaktostandard trots att de inte är öppna format.

Riksarkivet arbetar med dessa frågor i: Föreskrifter och allmänna råd om elektroniska handlingar. Vid en en arkivutredning 2004 kontaktade jag dom ang. arkivbeständighet på optiska media, det förekom osannolika uppgifter om 80 års lagringsbeständighet på CD, nåväl, slutsatsen blev att det enda som verkligen visat sig beständigt är silver i emulsion.

I dag kan man ha allt på hårdvara, redundant och säkerhetskopierat. Detta innebär att endast filformaten åldras.

Indelning/klassning av dokument:
under arbete

Bygghandlingar indelas efter Skeden och Konsult/Entrepenadområden.

Skedesbeteckningarna har varierat över tiden men kan huvudsakligen sorteras in under följande typer:

  • Program.
  • Förslag.
  • Lov.
  • Förfrågan.
  • Bygg/Produktion.
  • Relation.

Övriga beteckningar kan vara förvirrande ex: System/Huvudhandling är begrepp som är vanskliga att indexera efter, de betecknar förskede till Bygghandling och liknar förfrågningsunderlag.

Konsulthandlingarna kan oftast hänföras till någon av dessa kategorier:

Att dela upp ytterligare komplicerar hanteringen och försvårar överblicken, men detta behöver studeras ytterligare. Var hör kökskonsulten hemma? Entreprenörens alster? Landskapsarkitekten är arkitekt men kan hamna under Mark.

Metadata:

Det finns två motsatta förhållningssätt att hantera informationen:

  • Information är inte konsistent så man samlar allt i en hög och letar vid varje tillfälle upp det man vill ha med en sökfunktion.
  • Informationen struktureras efter fördefinierade principer så att man vet var man har grejerna .

Jag tror att det är klokt att ha klart för sig hur man vill att nyskapad information skall vara organiserad, men när man står inför befintligt material som innehåller överlagrade strukturer i från olika tider är det bäst att inte sortera för mycket så att det inte slutar med ett särfall per registerpost.

Förslagsvis har man fält med:

  • Kostnadsställe.
  • Konsult.
  • Ritningsnummer.
  • Innehåll.
  • Datum.
  • Anmärkning.

Vill man ha med Skede, Skala, od. bör man tänka på att kostnaden för inmatning är x antal poster.  Skedesbeteckningarna skiljer sig dessutom över tiden.

Tar man in svårtolkade begrepp som ex byggnadsdel, våningsplan får man lätt inkonsekvens, ex Hus A – Hustyp A, Plan 0 – Entreplan osv.

Om underlaget vid inläsning är organiserat i mappar efter ex Kostnadsställe kan man automatiskt få med relaterad info ex Objektnamn, Fastighetsbeteckning, Adress od.

Grundprincipen bör var att man skriver in tillräckligt mycket för att kunna hitta och öppna rätt fil, inte mer. Vissa fält är tvingande ex Kostnadsställe men andra valfria.

Lagring:

Egen drift medför kostnader för miljö och lokalisering men har man kunskap om systemet i huset ger det ett visst oberoende. Dokumenthantering externt blir beroende av egen bandbredd (ex låg upp vid ADSL).

Centraldrift ger alltid skarpt system. Snabb åtkomst och dokumenthantering via internet med en enkel inloggning. Man måste dock ha tillgång till internetuppkoppling.